MY FIRST PLAYBILL!!

Okej folket, i går hade jag den bästa kvällen hittills i detta land, en perfekt dag/kväll! (tog bara nästan 5 månader innan he kom men vi ska vara glad att den showed up) Picture this:

For in till stan till halv 1 först på dagen kollade vi in den ca 25 m höga julgranen vid Rockafeller, sen gick vi till Central Park och kolla in lite folk som skrinna. Riktigt mysigt, lite kallt dock :/ Efter det tog vi the subway till Chinatown, åt jätte god mat och kolla in lite fake väskor. Efter det, kl var ca 5, halv 6 kom vi på att fara till Times Sq, så dit bar det av. L ringde en vän som vi for och hälsa på vid en pub vid Broadway, en jätte underbar kille som jobbar backstage på just den broadway teatern som visar Rock of Ages. Vi prata med honom och ägaren en bra stund, om hur bra Rock of Ages är. Plötsligt försvinner L's kompis och kommer tillbaka med två gratisbiljetter till showen!! :O kan ni gissa min hyper, panik, glädje reaktion. Jätte bra platser.

Denna showen, alltså var skall jag börja? Behöver väl bara säga en sak så förstår ni, dom spelar och sjunger rockmusik ur 80 talet. Whitesnake, Journey, Foreigner, Pat Benatar, Poison, Skid Row, Mötley Crüe :O En musikal baserad på den musiken!! Förstår ni hur lycklig jag var nudå? Nåja jag lyckades ju förstås vara och göra bort mig innan showen också :D Ni känner ju mig, okej så vi får en tour backstage på teatern. När vi kommer ut på scenen så sitter en kille och över lite gitarr där. Så jag går upp till honom (vet inte vem det är ännu), och säger hej och ler lite dumt och sa att det låter bra. Killen kollar in mig som jag skulle vara en idiot, och gissa nudå vem det är? Det är självaste Joel Hoekstra :O!! Haha, så log jag lite smådumt igen och går därifrån eldröd i ansiktet. L och M håller på att piss på sig av skratt. Nåja, kanske det var bra för hans ego att någon faktiskt inte känd igen honom :P Nåja vi kollar showen, skriker sönder rösten och far tillbaka till puben igen efteråt. Jag skaka resten av kvällen, var så blown away av hela showen. Constantine Maroulis har ju huvudrollen, han om någon sku man ju nog kunna gift sig med. Vilken röst alltså :O Jag kan ju int na me kara som sjunger jag, smälter genast. Blev jätte bra bekant med ägaren på puben och dom som jobbar där. Så där hittar ni mig i framtiden :) Så trevligt folk hittar man int ofta i NYC.

Nåja, ni kan förstå att gårdagen var helt otrolig!
Jag är fortfarande i "jag kan int tro det" stadiet.
ROCK OF AGES!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0