Som en del av er vet så har jag och min värdfamilj levt utan el från torsdag till underbara idag när vi fick den tillbaka! Inget rinnande vatten, ingen värme, nät, telefon.. jaa NADA. Förra natten sov vi hela bunten framför brasan i vardagsrummet (hade tejpat för alla öppningar till resten av huset). Var liksom lite hajk feelis i miljonshus. Det händer inte varje dag måste jag säga. Men humöret var på topp och som sagt så har vi ju äntligen elen tillbaka nu så. Så nu sitter jag i min leijonat speltröja och inväntar matchen (I VÄRME!!). Hoppas på brons :)

Fick en hemsk känsla i dag. Kanske jag int vill komma hem heller? Vad har tagi åt folk? Börjar lite förstå C's angst nu. Vart har folk bråttom? Mmm, och som T sa "jag har ändrat så jätte mycket men många av mina vänner är samma som dom alltid var, hur skall det gå?". Så känner jag nog dock att det inte är, eller det beror på vem man talar om. Här märker man nog vem som är äkta vänner. Dom som finns kvar finns kvar. Resten, trist men sant. Är nog väldigt nervös inför att komma hem endå, drömmer om olika scenarion. T.ex. att hela Jeppis e tomt, eller att ingen vill ha hem mig. Eller att jag vantrivs med alla. Usch, spännande och skrämmande.

Nåja, bronsmatch coming up!
HEEJJA POJKA!