Siblings-the definition that comprises love, strife, competition and forever friends.
Byron Pulsifer

Jag har tre syskon, alla mig lika kära. Hur beskriver man egentligen ett syskon? Jag skulle säga "en livslång vän som funnits där sen man öppnade sina ögon och som finns hos en hela livet" Det tycker jag låter fint.. och det är ju så sant. Jag vet inte vad jag skulle ha göra utan mina syskon, tänkt allt mina äldra syskon lärt mig och hur mycket glädje min lillasyrra ger? Syskon är nog nåt jag inte kan tänka ett liv utan.

Äldsta i skaran är min bror Martin. Eftersom det är sex år mellan oss så har vi kanske inte hunnit umgås lika mycket som jag skulle önskat, men vi har ju många år kvar. Han är den typiska storebrodern som retades stup i kvarten! Han sägs det att jag är mest lik av syskonen, vilken jag tycker stämmer till en viss del. Vi var väl lika "härjo" i tonåren, haha. Men till skillnad från mig är han väldigt tystlåten. Han är vår faffa upp i dagen, "the strong silent type". Även fast vi kankse inte pratar varje dag så vet jag att om det är nåt så har han "my back" så att säga. Och det är väl det syskon är till för? Älskar dig!

hitta ingen annan bild just nu så den får duga :) där är julia också.

Näst i tur kommer Janina. Hon har jag lärt mig så mycket av och hon har hjälpt mig massor under åren. Eftersom vi båda är tjejer och rätt nära i åldern så har vi gått igenom en hel del berg och dal banor genom tonåren, haha. Och vi är som natt och dag hon och jag till personligheten, så det har nog flygit en hel del blixtar mellan varven. Men nu när vi äntligen är vuxna båda två så har vår relation vuxit väldigt nära varann och hon är en av mina bästa vänner. Hon känner mig utan och innan. Vi kan ha dom bästa diskussionerna och skratta tills allt gör ont. Hon är mig så kär. Jag har henne att tacka för så mycket. En perfekt storasyster. Hon flyttar nu till sommarn och kommer lämna ett stort tomrum i min vardag, meeen, va ska ja int klar me :) Älskar dig!

en bild med några år på nacken.

Och sist men inte minst kommer vår favorit sladdis, Julia. Haha, alla våra nära och kära har hört storyn om hur gynekologen hade lovat mig en lillebror och så ploppar en liten tjej ut. Haha, jag var rätt sur, tills jag såg henne. Jag var 7½ år då, och hon var ju så jäkla söt ändå! Kanske nog det skulle gå bra med en syrra också ;) Mest lycklig var jag nog för att jag äntligen slapp vara "lilli" i familjen, utan blev nu äntligen storasyster. Hon var nog den gulligaste ungen på jorden som liten, och håller nu på att förvandlas till en vacker tonåring framför mina ögon. Jag har lite svårt med hur fort hon växer, eftersom jag har ju alltid "sköjt" henne, hon ska ju vara den lilla tösen. Ser fram emot åren framöver när hon ska börja forma sitt egna "jag", är jätte nyfiken hur hennes tonåren kommer se ut. Vem hon blir som? Älskar dej så mycket min lilla, lillasyster.

återförening efter 9 månader utan varann.