Vackarklockan ringde 04.00 pa tisdagsmorgonen den andra Augusti och jag kande i hela kroppen "Im on my way, finally!" Jag steg upp och gick till mitt rum for att packa klart. Nar jag var klar sa beundrade jag mig sjalv over hur lite jag egentligen packat! Vagen vid lentoasema visade 10 kg och det ni! Det ar inte daligt for att vara jag, det ma jag saga! Sen efter att jag hade pussat pa alla dar hemma sa satte M och jag oss i bilen och korde mot taget. Fick lite sad feelis nar vi stod dar han och jag och pussades hejda, det rev upp hur det kandes den dagen nar jag for pa riktigt, hujj. Tack och lov ar det bara for en liten stund denna gang :)

Naval, i taget kommer min forsta "bump in the road". Konstaterar att det par shorts som jag hade gomt halften av mina dollars i hade jag rivit ut kappsacken dar hemma och tankt "kanske jag inte behover ta med dom har anda". GAAH! Hur borta far man vara? Haha. MEN det var ju tur iaf att pengarna var hemma i behall och inte borttappade. Kan ju ta ut pengar har och vaxla tillbaka dom dar hemma till euros. Men det kandes ju lite onodigt!

Nar jag kommer till Dickursby sa kom lentoasema bussen precis nar jag kom vilket var helt perfekt! Sa jag hann bara tanka " Oj vad harligt nar allt bara flyter pa, tank att jag har haft san tur att bara haft resor som flytit pa bra och inte haft nagra problem" I should NOT have said that! For nar jag val kom till flygfaltet och kollar till vilket check in desk jag ska ga till sa star det "CANCELLED" pa mitt flyg! Ooooh crap!

Far lite panik och tanker "vad sjutton gor jag nu!?" Gar fram till ett info desk och fragar vad som ar pa gang och dom har ingen info att ge mig, bara att satta mig ner och vanta pa en representant fran AA. Da var klockan ca 10.00. Sen gar dagen ut pa att jag basically koar och koar.. Runt kl 17.00 slanger jag mig ner pa en sang pa Hilton hotellet brevid flygplatsen totalt slut i kropp och knopp. Fick ett flyg pa ondsag morgon istallet och en gratis natt pa Hilton. Forutom att mina sangklader var skitiga och maten sisadar sa var det val en helt ok natt.

Pa onsdag morgon lyfter flyget mot London, det flyget gick helt bra och jag hittade min gate till USA ratt snabbt. Sen da nar jag ska flyga till JFK sa hamnar jag brevid en grupp med flyktingar pa vag till the land of the free. Pa deras klader och hur som sag ut sa kunde man forsta att dom inte hade det bra dar dom kom fran. Dom kunde heller ingen Engelska och betedde sig som svin om jag far vara riktigt arlig. Gubbarna spottade loskor pa golvet nar dom kande for det. Ungarna spillde det dom inte orkade dricka pa golvet, skrap lag overallt. Och nar dom prata med varann skrek som mest, slog barnen osv osv.. Jaa, vad ska man saga? Jag var helt mallos.

Sen efter att mardromsresan var slut sa gick allt som det skulle. Fick mina vaskor snabbt och hittade R genast jag fick ut genom dorren. Harligt att ses igen! Ni kan inte forsta kanslan i magen nar vi korde hem till huset. Att se alla bilar, allt folk, bara hur luften kandes. Det kandes som hem. Nar vi kom till huset rusade mitt hjarta, kunde inte vanta pa att krama A igen. Han stod och vantade vid dorren nar vi kom. Det var sa kontigt att se honom igen, han hade blivit sa lang och fatt en helt egen personlighet. Jag kande knappt igen honom. Han sa "Em is home!" Da fylldes ogonen med tarar. Madi var ocksa jatte glad att se mig! Kvallen gick till att oppna presenter och han visade mig sin favorit film "Cars". Det ar sa otroligt att se hur han har utvecklats. En helt ny person. J var glad over att se mig och jag gullade med L mest hela kvallen. Han ar sa underbar.

Vi kommer att ha nagra riktigt fina dagar har, I know it.
Detta ar helt fantastiskt!

To be continued..