Vackarklockan ringde 04.00 pa tisdagsmorgonen den andra Augusti och jag kande i hela kroppen "Im on my way, finally!" Jag steg upp och gick till mitt rum for att packa klart. Nar jag var klar sa beundrade jag mig sjalv over hur lite jag egentligen packat! Vagen vid lentoasema visade 10 kg och det ni! Det ar inte daligt for att vara jag, det ma jag saga! Sen efter att jag hade pussat pa alla dar hemma sa satte M och jag oss i bilen och korde mot taget. Fick lite sad feelis nar vi stod dar han och jag och pussades hejda, det rev upp hur det kandes den dagen nar jag for pa riktigt, hujj. Tack och lov ar det bara for en liten stund denna gang :)

Naval, i taget kommer min forsta "bump in the road". Konstaterar att det par shorts som jag hade gomt halften av mina dollars i hade jag rivit ut kappsacken dar hemma och tankt "kanske jag inte behover ta med dom har anda". GAAH! Hur borta far man vara? Haha. MEN det var ju tur iaf att pengarna var hemma i behall och inte borttappade. Kan ju ta ut pengar har och vaxla tillbaka dom dar hemma till euros. Men det kandes ju lite onodigt!

Nar jag kommer till Dickursby sa kom lentoasema bussen precis nar jag kom vilket var helt perfekt! Sa jag hann bara tanka " Oj vad harligt nar allt bara flyter pa, tank att jag har haft san tur att bara haft resor som flytit pa bra och inte haft nagra problem" I should NOT have said that! For nar jag val kom till flygfaltet och kollar till vilket check in desk jag ska ga till sa star det "CANCELLED" pa mitt flyg! Ooooh crap!

Far lite panik och tanker "vad sjutton gor jag nu!?" Gar fram till ett info desk och fragar vad som ar pa gang och dom har ingen info att ge mig, bara att satta mig ner och vanta pa en representant fran AA. Da var klockan ca 10.00. Sen gar dagen ut pa att jag basically koar och koar.. Runt kl 17.00 slanger jag mig ner pa en sang pa Hilton hotellet brevid flygplatsen totalt slut i kropp och knopp. Fick ett flyg pa ondsag morgon istallet och en gratis natt pa Hilton. Forutom att mina sangklader var skitiga och maten sisadar sa var det val en helt ok natt.

Pa onsdag morgon lyfter flyget mot London, det flyget gick helt bra och jag hittade min gate till USA ratt snabbt. Sen da nar jag ska flyga till JFK sa hamnar jag brevid en grupp med flyktingar pa vag till the land of the free. Pa deras klader och hur som sag ut sa kunde man forsta att dom inte hade det bra dar dom kom fran. Dom kunde heller ingen Engelska och betedde sig som svin om jag far vara riktigt arlig. Gubbarna spottade loskor pa golvet nar dom kande for det. Ungarna spillde det dom inte orkade dricka pa golvet, skrap lag overallt. Och nar dom prata med varann skrek som mest, slog barnen osv osv.. Jaa, vad ska man saga? Jag var helt mallos.

Sen efter att mardromsresan var slut sa gick allt som det skulle. Fick mina vaskor snabbt och hittade R genast jag fick ut genom dorren. Harligt att ses igen! Ni kan inte forsta kanslan i magen nar vi korde hem till huset. Att se alla bilar, allt folk, bara hur luften kandes. Det kandes som hem. Nar vi kom till huset rusade mitt hjarta, kunde inte vanta pa att krama A igen. Han stod och vantade vid dorren nar vi kom. Det var sa kontigt att se honom igen, han hade blivit sa lang och fatt en helt egen personlighet. Jag kande knappt igen honom. Han sa "Em is home!" Da fylldes ogonen med tarar. Madi var ocksa jatte glad att se mig! Kvallen gick till att oppna presenter och han visade mig sin favorit film "Cars". Det ar sa otroligt att se hur han har utvecklats. En helt ny person. J var glad over att se mig och jag gullade med L mest hela kvallen. Han ar sa underbar.

Vi kommer att ha nagra riktigt fina dagar har, I know it.
Detta ar helt fantastiskt!

To be continued..

Skyller som alla andra på att jag har bättre för mig på sommaren antar jag, haha.
Jobbet går ännu bra och jag trivs bara bättre och bättre.
Synd att det snart tar slut, 4 veckor kvar tills USA nu.
Hjälp vad tiden går!

Slapp in till de två skolorna jag sökte in till och har nu bestämt mig vart jag far.
Men det förblir en secret tills jag ploppar upp där i skolbänken :)

Kom annars på att jag inte kommer behöva typ nå kläder tills skolstarten, haha.
Ska köpa en dräkt som vi mestadels använder i skolan och på utekvällar är det ju halare som gäller!
Hur skönt som helst va, MEN nu har jag ingen vettig ursäkt för min shopping :O
Får allt brainstorma tills jag kommer på nåt som M går på ;)

Kokkelby imorgon med lillasyrran för hela slanten!
Kommer bli en bra dag :)

Har lyssnat igenom B's nya album "4". Suveränt!
En av låtarna vill jag tillägna min alldeles egna M.
Enjoy ---> "1+1"

Kram!

Är ännu upp i varv från mig första dag på nya jobbet. Jäklar va intressant och roligt det var. Tempo hela tiden :) Skall upp till 7 imorgon men det kommer nog gå bra. Har ju tårta och presenter att vänta tills jag kommer hem! Yes you guessed it, the girl turns 21 tomorrow! Grattis till mig i förskott :)

Har tagit in mer info idag än vad jag gjort på LÄNGE. Skönt att riktigt sätta hjärnan i jobb. Eftersom jag inte suttit i skolbänken på ca 2 ½ år nu så har den kanske dammat åter lite, haha.

Jaa, 21 år..
Gammal? Näe gud nej, int börjar vi grubbla på rynkor ännu.
Mogen? Hmm, rätt mör faktiskt. (nu sku pappa skratta högt, haha)
Världsvan? Jamen det kan man nog säga jag är.
Självmedveten? Absolut.
Vuxen? Jo, det tycker jag nog att jag är nu. Enligt alla lagar också :)

Men vi alla vet ju att det dalar neråt härifrån så skönhetssömn är väl väsentligt.
Såå.. god natt!

Det är full rulle att ha semester, haha!

Har idag skickat iväg två presenter, en till USA och en till Germany. Ena fyllde, andra tyckte jag bara förtjänade en present eftersom han gjort ett sånt fantastiskt skolår.

Sen fick jag vara och hjälpa min bästa vän med att klistra upp lite glasfiber tapeter. Vitsi va duktiga vi var! Gick suveränt. Blir talko igen på lördag, när vi river tag i målar penseln :) Roligt att kunna hjälpa till.

På måndag ska jag på min första dag till mitt nya jobb. Det är liksom en "skolningsdag". Så jag sen i juni kan rycka in med fullt ös! Ser så fram emot det! Har mina kläder redan och jag har köpt ett par super bekväma och hållbara skor. Håll tummarna för mig då vettja.

Haha, Martin hade nåt konstigt för sig förra natten. Vaknade, vände sig över till mig och tog tag i mitt täcke och studerade det som om han inte visste vad det var.. Jag frågade ju förstås vad han sysslar med men fick en knappt svar. Så frågar han vad klockan är och jag säger "den är 02.00", då utbrister han "YES!" vänder sig om och somnar. Tållöra brukar jag kalla folk som beter sig så där mitt i natten, haha!

USA närmar sig hela tiden och jag kan inte vänta! Har så dryft!!!

Först ursäktar jag mig för bloggtorkan! Har inte haft tid eller lust. Men nu är jag på gång igen :) Så nu ska jag då presentera 10 saker som DU inte vet om mig. Eftersom jag inte vet exakt vem DU är så kanske du nog vet några eller så vet du inga alls. Spännande. Nu ska vi se:

1. Jag är en shoppaholic och jag blir ohälsosamt lycklig av att köpa saker (mest kläder blir det..). Men jag jobbar på det för att tiden i Vasa inte ska bli bestående av vatten och bröd. Får nog tacka min alldeles egna mr. M också, han pushar mig in the right direction.

2. En sak jag sörjer mycket är att jag inte fick en bättre sångröst. Den duger till bil- och städsjungande, men icke mer än så. Och det tycker jag suger! Men man kan inte ha allt.

3. Har jätte svårt att veta skillnaden på höger och vänster, haha.

4. Ska börja lira fotboll i sommar igen! Efter sisådär 9 års uppehåll.

5. Efter USA har min svenska faktiskt blivit rätt usel.. Ord och uttryck kan komma ut helt fel! Och att skriva och stava.. oh don't get me started on that one. Hoppas att det blir bättre nu när skolan börjar till hösten.

6. Känner inom mig att jag sakta men säkert håller på att bli en ekologisk vegetarian.

7. Om nån ger ett dåligt första intryck på mig så glömmer jag sällan det.

8. Jag är helt för eutanasi.

9. Har upplevt en panikattack. Det vill jag inte uppleva igen!

10. Har stora problem med min näsa! Gillar den inte alls. Ser ut som den stannade i babyfasen och vägrar växa till en "vuxen-näsa". Försöker oftast låtsas att den inte finns!

Det var nu det "häftigaste" jag kunde komma på.
Nu ska jag fortsätta städa :)
Kram!

Siblings-the definition that comprises love, strife, competition and forever friends.
Byron Pulsifer

 

Jag har tre syskon, alla mig lika kära. Hur beskriver man egentligen ett syskon? Jag skulle säga "en livslång vän som funnits där sen man öppnade sina ögon och som finns hos en hela livet" Det tycker jag låter fint.. och det är ju så sant. Jag vet inte vad jag skulle ha göra utan mina syskon, tänkt allt mina äldra syskon lärt mig och hur mycket glädje min lillasyrra ger? Syskon är nog nåt jag inte kan tänka ett liv utan.

Äldsta i skaran är min bror Martin. Eftersom det är sex år mellan oss så har vi kanske inte hunnit umgås lika mycket som jag skulle önskat, men vi har ju många år kvar. Han är den typiska storebrodern som retades stup i kvarten! Han sägs det att jag är mest lik av syskonen, vilken jag tycker stämmer till en viss del. Vi var väl lika "härjo" i tonåren, haha. Men till skillnad från mig är han väldigt tystlåten. Han är vår faffa upp i dagen, "the strong silent type". Även fast vi kankse inte pratar varje dag så vet jag att om det är nåt så har han "my back" så att säga. Och det är väl det syskon är till för? Älskar dig!

hitta ingen annan bild just nu så den får duga :) där är julia också.

 

Näst i tur kommer Janina. Hon har jag lärt mig så mycket av och hon har hjälpt mig massor under åren. Eftersom vi båda är tjejer och rätt nära i åldern så har vi gått igenom en hel del berg och dal banor genom tonåren, haha. Och vi är som natt och dag hon och jag till personligheten, så det har nog flygit en hel del blixtar mellan varven. Men nu när vi äntligen är vuxna båda två så har vår relation vuxit väldigt nära varann och hon är en av mina bästa vänner. Hon känner mig utan och innan. Vi kan ha dom bästa diskussionerna och skratta tills allt gör ont. Hon är mig så kär. Jag har henne att tacka för så mycket. En perfekt storasyster. Hon flyttar nu till sommarn och kommer lämna ett stort tomrum i min vardag, meeen, va ska ja int klar me :) Älskar dig!

 

en bild med några år på nacken.

Och sist men inte minst kommer vår favorit sladdis, Julia. Haha, alla våra nära och kära har hört storyn om hur gynekologen hade lovat mig en lillebror och så ploppar en liten tjej ut. Haha, jag var rätt sur, tills jag såg henne. Jag var 7½ år då, och hon var ju så jäkla söt ändå! Kanske nog det skulle gå bra med en syrra också ;) Mest lycklig var jag nog för att jag äntligen slapp vara "lilli" i familjen, utan blev nu äntligen storasyster. Hon var nog den gulligaste ungen på jorden som liten, och håller nu på att förvandlas till en vacker tonåring framför mina ögon. Jag har lite svårt med hur fort hon växer, eftersom jag har ju alltid "sköjt" henne, hon ska ju vara den lilla tösen. Ser fram emot åren framöver när hon ska börja forma sitt egna "jag", är jätte nyfiken hur hennes tonåren kommer se ut. Vem hon blir som? Älskar dej så mycket min lilla, lillasyster.

återförening efter 9 månader utan varann.

Rätt lustig dag egentligen. När jag var liten så var jag säker på att just denna dag var mycket längre än alla andra! Kanske det berodde på att i vårt hus så var reglerna att alla är hemma och bara ÄR. Som 2-15 åring var väl detta ingen höjdare, haha. Eftersom jag alltid haft en tendens att vara super rastlös. Numera så njuter jag av en dagen, inga måsten - bara god mat och familj.

Min kväll kommer att bli jätte lugn. Har laddat ner ett bra spel och kommer nog sitta framför datorn hela kvällen, haha. Nördigt men sant.

Imorgon har jag jobb hela dan, sen kanske vi ska ut. Skulle vara jätte sugen på en utekväll.
Ha en fin helg ni!
Kram

Haha! Var på inträdes till "Nursing" i Vasa idag. Gick helt bra, utom didär dreadfull logik/IQ testen..
DÖDÖDÖDÖÖÖÖÖÖ, TÖDÖDÖDÖÖÖÖÖ:



(om ni undrar så försökte jag skriva didär ljuden man gör innan man visar nåt hemskt, haha)

Jag SUGER på såna däran.. Om det då betyder att jag har lågt IQ, SO BE IT!! Jag klarade typ 60% av dom. Usch, jag hatar att känna mig dålig på nåt, idag gjorde jag det. Men bara så ni int tror att jag är helt puckad så hade vi inte lång tid på oss att göra dom.. Bara för att ha en ursäkt.

Annars kommer jag hoppa över den där "blogg favoriter" i min 30 dagar grej. Liksom det är ju mina närmsta vänner jag följer. Och ibland om någon okänd kommenterat eller jag får nys om nån cool blogg så läser jag förstås. Men jag stalkar ingen annan än mina vänner :) Så det var om det.

Idag tog jag farväl av min killes lägenhet, den ger han upp nästa helg. Många fina minnen lämnar vi kvar i den, mycket kärlek! Den lägenheten obsessade jag lite över en sväng, haha. Innan jag ens hade sett den. För vi hade ju slut där över sommaren och jag var så ledsen att jag inte fick följa med i hans nya liv. Så på kvällarna när jag saknade honom så mycket att jag hellre skulle ha rivit ut hjärtat så fantiserade jag hur det såg ut där och hur han hade det. Minns dagen när jag for dit första gången, vilken tention det var om oss då. Jag är så lycklig att allt slutade lyckligt :)

Oh well, enough with the blabbering..
Kommer att vara en rätt smockad dag på jobbet i morgon så jag behöver min sömn :)
Puss på er!

Tänkte hårt att fara ut igår kväll, skulle ha haft en ride hem och allt. Men hälsan slog emot igen, hann vara vid netti och träffa några saknade vänner en stund efter jobbet iaf, men jag fick glömma allt som hette dans eller drinkar. Jag är så förbryllad över denna förkylning. Är supertrött, vilket är helt normalt. Men efter varje gång jag sover vaknar jag med feberchills, varje gång, som håller i sig ett bra tag. Plus att värk i öronen och facet. Inte sån värk så jag kunde få nån hjälp för det, men så där lagom hela tiden. Riktigt irriterande, och hela magen är uppochner, vet inte vad jag skall äta eller när. Har ingen hungerskänsla. Wierd.

Var just och röstade med mina föräldrar. Vet inte om min röst for rätt, eftersom jag har varit fram och tillbaka hela tiden. Men gjort är gjort och nu får man bara hålla tummarna att Finland har en bättre framtid in store.

Hade en trip down memory lane också idag när jag hittade avsnitt på nätet av min och syrrans favoritshow under 90talet. Sunset beach. Fantastiskt! Vi satt båda med goosebumps när introt kom igång. Haha. Den serien var helt klart bäst!

Undrar vad min pojkvän gör.. Han har varit i Vasa hela helgen vilket har lett till att jag har en litet hål i hjärtat som inte blivit fyllt som det ska. Men jag har inträdes i Vasa nu på onsdagen så snart får jag krama honom. Ni kan ju hålla tummarna då, that I'm so fabulous that they just can't resist me!

Kisses!

En person som jag.. rastlös som bara den, ska inte vara krasslig! Jag har t.o.m målat mina naglar blå! Vem gör det? Haha! Blir nog att måla lite rosa över dem och hoppas att det blåa inte lyser igenom. Hoppas att jag får vakna pigg imorgon, hoppas också att tröttheten och bihålorna ska kasta in handduken. Cause one, jag har jobb imorgon.. and second så är det ju marknad! Skulle vara jätte skönt att orka fara och gå på stan en stund. Plus att jag har kommit på den galna iden om att fara ut på lördag! Har inte varit ut i stan på lääänge..

Nåväl, nu blir det lite criminal minds och sen sängen.
Kram!

Är uppfostrad i ett kristet hem, inte alls ett konservativt, utan ett riktigt lagom kristet hem. Gick några år i söndagsskolan när jag var liten. Var medlem i en scoutförening i vår by i nästan 6 år som leddes av en baptistkyrka, vilket jag inte tänkte på alls då, eftersom barn inte tänker i dom banorna. Det var under dom åren som jag blev frälst. Hade en väldigt religiös fas fram till jaa, slutet av 8:an kanske? (I even did the whole Pieksämäki thing). Sen hände en hel del och jag tappade mesta av hela min tro på kyrkan och allt vad Gud hette.

Idag lever jag på ett av dom sundaste sätten man kan göra skulle jag vilja säga. Jag är inte bunden eller tvingad av någon slags bok eller Gud men jag är inte heller utan tro. Jag är varken för mycket eller för lite. Jag har mig egna bild av hur man ska leva, vad som är rätt och fel. Vilket förstås grundar sig i kristendomen, dom tio budorden.. Eftersom jag blev uppfostrad så. Och jag vet att när den dagen kommer så att jag dör, då har jag inget ont att vänta, bara gott. Den tankegången passar bra med mig och med mitt liv.

Finns inget som äcklar mig mer än vad religion har blivit till. Barn blir utnyttjade och folk bara tystar ner, eftersom det kan ju skada vår "församling".. Homosexuella blir vända ryggen när dom vill vigas inför den Guden som säger att "alla är lika värda hos mig". Kolla in detta klipp. Är detta faktiskt något man vill stödja? Hjärntvättning? Nej tack. Och det händer inte bara i USA, det pågår varje dag här hos oss.

Jag trivs bäst i en liberal värld.

Listar mina fem bästa!

På första plats kommer nog min dator! Här finns all min musik, mina bilder, internet, favoritserier, kungen, pidro.. Haha, jaa you name it. Allt som kan göra en grå, trist dag lite bättre. Min dator har rest en hel del och blev väldigt viktig för mig i USA när den gav mig ett fönster till mitt hem, tack var skype förstås. Det var nog bara kanske 40 dagar jag inte satt på skypen när jag befann mig i USA. Det gjorde allt så mycket lättare. Så datorn har mer betydelse än bara en dator för mig :)

På andra plats kommer nog min mobil. Den är gammal och grå med den gör så jag kan kommunicera varje dag med dom jag håller nära hjärtat. Brukar tänka hur vi klarade oss förut, utan mobiler.. Egentligen var det en rätt fri tillvaro. Liksom idag kan jag inte ha juppin avstängd, inte ens på natten. För jag tänker bara "tänk om någon skulle behöva mig just nu inatt". Men ofta när jag är vid villan på sommarn och har dom närmsta runt mig, då får juppin vila.

På tredje plats kommer min MP3. Den gör det möjligt för mig att avnjuta mina favoritlåtar var än jag befinner mig :) Ibland är det bästa som finns att bara sätta på sig hörlurarna och glömma världen en stund.

På fjärde plats kommer min köksassistent. Den kommer att hjälpa till att göra dom godaste kakorna, pajerna, bullarna, bröden (hur böjer man bröd? haha).. jaa you name it! Kan inte vänta tills september när jag för börja baka och koka i mitt egna kök!

Sist men inte minst mitt guldhalsband som jag fick av Martin för ett tag sen. Känner mig vilsen utan det.

Hjälp vilket humör jag vaknade med efter min 30min nap idag. Tror att det berodde på att jag blev brutalt väckt av min bror som fan inte vet hur man ringer på dörrklockan normalt, och som sen ståplar in och stökar ner i köket så att jag nu måste städa upp det så jag sen behöver höra suckar från ett annat håll sen. Men egentligen vet jag nog varför mitt humör är som hos en jävla pungdjävul.. tack vare fantastiska hormoner som den tillfälliga medicinen inte kan hålla i styr alls. Borde stämma företaget som inte kan göra så det finns tillräckligt med medicinen i hyllan. Åh vad jag önskar detta land vore USA ibland, så man kunde få slänga sin ilska på andra och slippa tvingas ha den själv eller sätta den på personer man tycker om.

Och jag ska vinna på hede fankens lotto nästa helg så jag kan få köpa de möbler jag vill ha till min lägenhet och sluta försöka få nåt ihop pusslat som passar plånboken. Önskar ibland att jag kunde ha en pappa som betalar allt åt mig så jag också kunde sitta och fota mig själv och mina dyra kläder hela tiden.
Eller med lite eftertanke, tack och lov att jag inte är en sån människa!
Stackars satar.

Nu far jag och sover och ber att denna månad ska gå jäkla fort undan!

Jag har då genom tiderna varit blessed med vänner runt mig mest hela tiden. En helt underbar gåva! Jag har nog aldrig varit ensam, sådär på riktigt ensam. Vilket är tack till en hel del människor. Så TACK!

Kan börja med mina kusiner (mina syskon har en egen kategori så dom får vänta). Har vuxit upp med mina kusiner som syskon kan man säga, vi har bott nära varann och min mamma har alltid varit nära sina syskon. Har 10 kusiner, och alla är oersättliga. Skrattar gott varje gång jag kollar filmer från när vi var barn, haha, jäklar vad skoj vi har haft! Och att vi ännu idag står varann så nära. Dom betyder så mycket för mig! Och en fattas mig.. Fast hon kommer väl hem snart!







Sen när jag började dagklubben träffade jag en liten tös (nåja liten och liten, hon har alltid vari halva huvu längre än mig men, haha) som hette Annika. Hjälp vilka år vi har haft tillsammans. Det är liksom inget jag kan förklara i ord, och alla dessa minnen, jaa, finns inte tillräckligt med ord att skriva ner dom alla tror jag. Allt jag kan säga att hon har varit min bästa vän och största stöd alltfrån när vi var 5 år tills nu. Och jag älskar henne så enormt mycket! Tack gumman för alla fina minnen <3







Sen när jag och Annika hade härjat klart i lågstadiet och flytta upp till Sursik fick vi två Sandsund tjejer på vår klass, nämligen Anna & Linda. Vi klickade nästan genast och från den dagen så blev vi 4 allra bästa vänner. Jag skulle aldrig ha kunnat önska bättre vänner än dom tre. Vi har skrattat och gråtit tillsammans och gått igenom allt möjligt livet har kastat på oss. Vi träffas ännu idag så ofta vi kan även om vi alla har väldigt olika vardagar och framtidsplaner. Men jag vet att om jag behöver dom så behöver jag bara ringa. Jag hoppas att vi ännu när vi är 50 år kommer träffas och umgås. Det tror jag nog :) Tack tjejer för alla underbara minnen!



Vi har så många bilder av oss 4! Men 87% av dom är inte för allmänheten, haha.
Tur är det!

Sen tack vare Martin så lärde jag känna ett lite väl galet men ack så skönt gäng från Lappfors! Haha, vi har alltid roligt när vi alla träffas och dom betyder jätte mycket för mig! Speciellt Therese, vi har lärt känna varandra rätt på djupet och jag har alltid lika roligt när vi träffas :) Tack vännen för att du tog emot mig så bra i gänget och jag ser fram emot allt skoj vi kommer ha när jag flyttar till Vasa!











Haha, under min gymnasietid så växte jag i riktning mot två härliga tjejer vid namn Ina och Liili! Helt underbara personer som också har gett mig många skratt och minnen. Det är nåt speciellt in the air när vi tre träffas. Allt liksom faller på plats och blir som det ska, och det känns alltid så jätte bra efteråt. Vi är nog lite soulmates har jag på känn. Love you guys!

HAHA! jag älskar den här bilden!!



Så förstås min USA-buddy Cindy! Hon gjorde min tid i USA så mycket bättre. Hon var mitt "home away from home". Vi hade så jäkla skoj och hjälp vilka minnen vi har därifrån. Hon har nog ett special place i hjärtat!



Okej så nu tog energin slut! Detta är nu dom som jag spenderar mest tid med och som jag har närmst om hjärtat. Men tro mig även om nån inte blev nämnd här så finns dom nog där i mitt hjärta. Är tacksam över alla vänner jag har och ser fram emot hösten när jag kommer knyta fler vänskaper. Adios!

Hej ni! Det blir lite paus i min "30 dagar" grej. Jag såg att nästa på listan var "mina vänner" och det behövs liksom timtals att få ihop skrivet det och to be honest, jag har varken tid eller ork just nu, haha. Låter deppigt, och det är tyvärr sant. Jobbar fram till fredag nu när jag kommer få en välförtjänt ledig helg.. för jag jobbar nämligen en 42 timmars jobb vecka, nästa vecka. Tacka vet jag pengarna för dom behövs men ojoj, det tär på kropp och själ.

Undrar om, även fast jag inte är fastanställd, jag kunde kräva liksom gratis fysioterapi eller massage.. Ni förstår inte hur förstörd min nacke, mina axlar och mina armbågar är. Och motion hjälper bara för dagen. Sen kommer smärtorna tillbaka. Jag undrar, jag undrar.

Nåja, bara att blicka framåt mot Augusti när jag får en underbar paus/semester i USA. Räknar det som semester fast jag kommer att jobba. Men att krama Alex i tre veckor är nog något jag gör mer än gärna! Sen blir det September och jag får flytta in med Martin!!! Jag spricker av excitement! Tänk att få se honom varje dag, att få prata och busa varje kväll. Att få kramas när jag helst vill! Helt underbart. Alltså bara roligt att se fram emot, så det är bara att mata av en dag i taget nu och se Alex och hela släktet, 5th avenue, TJ Maxx, Victorias Secret, American Eagle Outfitters, SOHO, Broadway, KFC, Taco Bell, the MET, Yankees, Central Park, Rob, Elmer, lägenheten, Martin, vår gemensamma säng, kök, soffa.. m.m. framför mig. Och ta ett djupt andetag, iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin och uuuuuuuuuuuuuuuuuuuut.

Love!

Jag skulle samla Martin och hans familj, min familj, mitt släkte, mina vänner runt en brasa ut i skogen på en fin sommarkväll och grilla korv och bara umgås. Helst vid udden eller på mitt andra favorit skogsställe (kommer inte på vad det kallas). Skulle sitta där och minnas goda tider. Och kramas mycket!

Sen cheesy men sant, skulle jag och Martin fara nånstans romantiskt och jag skulle somna i hans famn under solnedgången. Efter jag har sagt åt honom hur mycket jag älskar honom och hur bra han har gjort mitt liv.

Det var nu det jag först tänkte på :)
God natt folks.

(PS. vet inte hur bra jag kommer vara att uppdatera denna helg när jag är i Vasa med I'll do my best :) Annars får ni vänta till måndag. Ha en underbar helg!)

"En pistol är riktad mot den du älskar och du säger: skjut mig istället.." Ett rätt brutalt sätt att beskriva kärlek men är det inte så? När man VERKLIGEN älskar någon, älskar man inte denne mera än sig själv då?

Kärlek är respekt, ärlighet, ömhet, trygghet, lycka..

Att varje dag växa med en annan person, utmana varandra att bli bättre.
Att helt enkelt finnas där, när allt skiter sig och sen glädjas tillsammans när allt är bra igen.
Att veta någon annans innersta hemligheter, tankar och önskningar.
Att känna någon så bra att man kan, genom att se dem i ögonen, veta exakt hur dom mår.

Att älska någon är också en förståelse i att det inte alls är nån lek, att det inte heller är en dans på rosor. Man förstår att det krävs jobb, inget förhållande håller i 50 år utan hårt arbete. Men man är redo att ta den fighten, för att man verkligen vill vara med denna personen. Det är en risk, men vet aldrig hur det slutar.. Man har bara här och nu. Men det är värt risken.

Detta var ju mera den psykoligiska biten av vad jag tycker kärlek är. Den fysiska är förstås lika viktig.
En kyss på pannan, en varm kram helt utan anledning, en blick, en smekning över håret, en fast hand runt din hand.. ja, you get the picture :) Och som en typisk kvinna så är det något fantastiskt i den där armen runt en som säger åt alla andra "back off, she is mine" I måttlig mäng förstås.. Att han stolt visar upp mig, var vi än är och åt vem som helst. Mmmmm, den känslan, den är underbar.

Kärlek är underbart!
Jag är tacksam att jag får ha så mycket kärlek runt mig.
Och att jag får älska en kille som verkligen älskar mig tillbaka.
Jag är lyckligt lottad.

Jag älskar mat och allt som har med att äta att göra, haha. På gott och ont. Jag trivs super bra i köket och tycker jätte mycket om att laga mat. Speciellt nu när våran läganhet har ett sprillans nytt kök med flyttbar köks ö :D!!!

Tyvärr så framöver när man kommer till våran lägenhet och hälsar på så kommer vi vara fattiga studeranden, så nån filet mignon blir det tyvärr inte :( Men nån asiatisk inspirerad wok, eller en paj av något slag tror jag att man kunde bli bjuden på. Och vin förstås. Jag älskar asiatisk mat och missbrukar sojasås. Till födelsedagen skall jag önska mig en kokbok med medelhavsrecept tror jag. Skulle vilja dyka in i Grekisk, Italiensk och Spansk mat.

I USA är köttet MYCKET godare än här hemma. Saknar våra steak kvällar med ett gott rödvin och en biff som var perfekt rosa inuti, yummy. Det var faktiskt i USA dom lärde mig att äta lite mera fancy mat så att säga. Våran granne var en GUD på att laga mat, han gjorde dom godaste och mest smakrika maträtterna. Usch vad jag saknar dom också.

När jag blir vuxen skall jag ta upp den Amerikanska "let's invite them for dinner" culturen. Så jäkla trevligt. Började med ostbricka och vin, sen vidare till en sallad som oftast innehöll som konstigaste kombinationerna av smaker. Sen till huvudrätten, oftast en jätte god kötträtt. Vi åt tonfisk faktiskt en gång, liksom riktig tonfisk. Efterrätten kunde jag oftast inte uttala, haha. Men den var också lika fancy och lika gudomlig. Kan inte vänta till Augusti så jag får äta allt det dära igen :D

Hur som helst, när jag har besök, i vår egna lägenhet. Då kommer folk att bli bjudna på god mat, trevligt sällskap och något nybakt. Det är iaf min vision :) Ni får pröva på till hösten att ringa på dörrklockan och se om min vision har blivit verklighet.

Nu skall jag fixa ihop nåt käk före jag far ut och spring.
Ha en jätte bra dag!

Dessa två snyggingar är då mina kära föräldrar! Jag beundrar och älskar dom väldigt mycket. Dom har hållit ihop igenom vått och torrt, och har gett oss barn den tryggaste och kärleksfullaste hem man nånsin kan önska sig. Vi är verkligen lyckligt lottade. Dom har lärt mig hur man älskar och respekterar varann. Perfekta förebilder.

Min pappa är the strong silent type med ett stort och mjukis hjärta. Han är nog den som gett mig min älskan till musiken. Alltid när man satt i bilen med pappa hem från skolan eller nåt annat så spelades det alltid musik, allt från Eros Ramazzotti till Queen till CCR till Eagels. Jag har nog fått min relation till musiken från honom. Alltid om han är ensam hemma eller jag är så dånar det ur högtalarna när dom andra kommer hem.
Han är en jätte händig kar som fixar allt, jag förstår inte hur en människa kan så mycket om så mycket. Jag antar att han alltid left efter "livet lär" metoden. Jag beundrar också hans envishet, som t.ex. hur han började sin karriär in i datavärlden.. Envis och målmedveten. Men ibland är han nog lite väl envis, haha. Tror att det är en biverkan av att vara ensambarn ;) Jag älskar honom och kommer alltid beundra han som person. Han är en jätte bra människa helt enkelt.

Den som jag dock liknar mest är min mor. Jag märker mer och mer hur min personlighet liknar hennes och det är något jag är jätte stolt över. Hon har alltid varit en god, genuin och empatiskt person som folk alltid har tyckt mycket om. Hon ger och ger och ger och ber aldrig om nåt in return. Hon är den som jag alltid berättat allting åt och som jag inte skulle klara mig utan, hon har alltid hjälpt mig upp när jag rasat och tagit det där extra steget när jag inte haft nån kraft att ta det. Hur tackar man en person för det? Hon läser mig som en öppen bok. Jag brukar alltid säga att jag vill veta hemligheten, hur hon har lyckats uppforsta oss som hon gjort.. Det är helt fantastiskt. Jag bara önskar jag kan bli en lika underbar mor som hon är. Jag älskar dig mamma.



Jaa, mina föräldrar är helt suveräna. Vilket är också tack vare deras föräldrar.

Min moffa hann jag aldrig träffa, tyvärr, så honom kan jag inte berätta mycket om. Jag har dock en bild av honom inom mig, min egna bild, imaginary moffa. Min kära Mommo lever ännu och är ung och grann :) Hon är också en person som jag beundrar mycket, hon ger av sig själv så jätte mycket att man funderar hur hon orkar? Hon är en sån god människa. Hon är den som plockar fram dopp fast man säger att man inte behöver nåt, och hon kokar mat så fort man kommer på besök, haha. Hon kokar den godaste maten! Stickar sockor när man fryser om fötterna, jaa hon är underbar!

Min fammo och faffa har jag alltid haft nära, dom bodde i samma by som oss under min barndom/en del av min tonårstid. Det var alltid en lyx att få fara in till deras och käka frukost före skolan :)

Min farfar dog den 26.03.2006. Det slog oss allihopa väldigt hårt. Han.. hmm här kommer tårarna.. han var helt enkelt en underbar farfar. En strong silent type där också med ett oändligt stort hjärta, lika som min far så kunde han allt och var en riktigt kara kar. Jag saknar honom så mycket. Hans röst, det där fniss-skrattet han alltid gjorde, hans doft (vilket mest var olja och arbejtssvett, men anyway, det var en doft av trygghet). Jag bara önskar jag kunde ha fått uppleva honom nu när jag är vuxen också, jag hade velat säga så mycket. Besöker hans grav ofta, där berättar jag vad som händer och sker.

Fammo och jag har ett speciellt band mellan oss. När jag var barn och upp till nu så har vi alltid haft det så roligt och underbar när vi träffats. Vi pratar om allt och alla och reder ut en hel del världsproblem när vi träffas :) Har alltid varit stolt över att få säga "ja det stämmer" när folk frågar om jag är Mariannes barnbarn. Hon är väldigt nära mitt hjärta.

Sätter inte in några bilder av mina far- morföräldrar för jag tror inte dom vill vara ut på nätet. Hoppas ni förstår det :)

Som ni kanske märker finns det jätte många "underbara" ord i denna text. Det visar bara hur underbar familj jag har haft lyckan att födas till. Jag är tacksam varje dag!

Är inte hemma ikväll så jag har inga bilder tillgängliga på denna dator.. därför så skriver jag inte ikväll om mina föräldrar. Tycker det blir så tråkigt utan bilder :( Förlåt mig och kolla in imorgonkväll så är det fixat!

Kramas!